När jag var liten hade jag en låda. Den hade ett grönt lock och beige undersida. Jag var mycket stolt över den lilla boxen. Inuti fanns mängder av färgglada små plastfiskar med krokar på. Det fanns även slaimiga plastmaskar där krokarna var ännu mera dolda. Jag tyckte det var jätte kul att organisera de små låtsas djuren. Jag hade alltid fint i min låda. Men det var också allt. För det var en fiskelåda. Jag kan inte svara för hur jag kände när jag var 10. Men vad jag minns så tyckte jag inte om att fiska. Det är bara ett lidande rakt igenom. Först ska man ge sig ut för att gräva mask, om man inte har fina fuskmaskar som jag hade. Sedan ska maskarna behöva lida när man sticker en krok igenom dem. Allt för att sedan plågas igenom en lång väntan och när man väl får fisk har den stackars varelsen en krok genom läppen. Sedan ska man försöka ta bort kroken så att fisken blir fri. För att sedan åka hem igen. Vad är meningen liksom? ..

jag vet egentligen inte om jag håller med om vad jag har skrivit. Det var nog mest en stor parantes.